SVD publicerar idag av obegriplig anledning en artikel av "författaren och juristen" Jesús Alcalá. Artikeln - som helt saknar faktaunderbyggnad - synes enkom vara ägnad att sprida hat och uppvigla mot SD - ett demokratiskt parti invalt i Sveriges riksdag.
Hur kan SVD ha så dåligt journlistiskt och moraliskt omdöme, att man tillåter publicering av en sådan hatartikel? Det kan man med rätta fråga sig.
Vem är då Jesús Alcalá? Ja, Jesús är inte direkt någon Messias och inte heller någon ängel. Förutom att han är en lika misslyckad författare som jurist, är han en dömd brottsling. 2002 dömde en enig Svea hovrätt Jesús till 1,5 års fängels för bl a bedrägeri. Jesús hade nämligen lurat svaga och utsatta människor i Paraguay, där han tillskansat sig pengar från ett SIDA-projekt.
Jesús har ett förflutet i vänsterextrema miljöer, vilket förklarar varför han kan fortsätta agera i det offentliga rummet och låtsas som det regnar. Som bekant kommer man undan med mord i det här landet - så länge man är vänster. Sålunda har Jesús tidigare bl a varit ordförande för svenska Amnesty och ledar-och kulturskribent på DN och Sydsvenskan.
Det är inte för inte som man undrar, vad det är som driver en falsk Messias som Jesús, att ge uttryck för ett sådant hat? I sammanhanget undrar man också vad det var för något, som gjorde Jesús till brottsling, helt utan moral och heder?
Jesús börjar sin artikel med påståendet, att "norske terroristen Breiviks förebilder hör hemma i den så kallade counter jihad-rörelsen", och det är detta påstående han bygger hela artikeln och sin anklagelse på - att terroristen Brevik har hämtat sin inspiration från de "högerextema och otäcka människorna i SD".
Något stöd för att Breivik verkligen hör hemma i counter jihad-rörelsen - enl Jesús en högerextrem organisation - ges dock inte i Jesús artikel. Jesús hade alltså lika gärna kunnat påstå att Breiviks förebilder hör hemma i danska Socialdemokraterna, fast då hade han förstås inte fått sin artikel publicerad...
För att Jesús "logik" ska fungera, måste han även på något sätt koppla samman SD med counter jihad. Detta gör han genom att hänvisa till ett möte 2007, där en namngiven SD-representant och två "hemliga" SD-representanter skall ha träffat representanter för counter jihad-rörelsen och smitt planer på en statskupp eller revolution. Jesús omnämnande av att mötet hölls på en "ölkällare i Köpenhamn" för omedelbart tanken till München och Hitler, vilket naturligtvis är avsikten. I Jesús förvridna och förvirrade begreppsvärld är SD ett nazistiskt parti.
Som om inte detta vore nog, erbjuder Jesús ett "bevis" för att människorna i SD är så extrema och otäcka, som han påstår. "Beviset" utgörs av "högerextremister", som Jesús påstår ha lämnat counter jihad-rörelsen p g a att de inte kunde vistas i samma rum som de obehagliga SD-människorna.
Och då förstår ju alla läsare hur extrema SD måste vara, när inte ens "vanliga" högerextrimister står ut med dem. För att "styrka" sitt bevis återger Jesús ett påstått uttalande från en av de "högerextrema" avhopparna. Av Jesús artikel framgår dock att det är Jesús själv, alltså inte den påstådde högerextremisten, som skrivit dit SD:s namn. Men för en dömd brottsling som Jesús, antar vi att lite journalistisk urkundsförfalskning inte utgör någon större moralisk betänklighet - allt är ju för den goda sakens skull.
Jesús passar även på att ifrågasätta SD:s och övriga "högerextremisters" psykiska kompetens. Jesús gör detta lite subtilt, genom att påskina att de drivs av ett "tvång", vilket alltså skulle innebära att SD och deras politik utgör ett psykologiskt tillstånd.
Jesús frågar retoriskt:
"De män och kvinnor som Anders Behring Breivik hyllar i sitt terrormanifest, de författare och bloggare och politiker som Breivik så beundrar – har de något ansvar för blodbadet i Oslo och slakten på Utöya? Nej, inte för illdåden. Självfallet inte. Men moraliskt är de gäldenärer."
Eftersom statsminister Fredrik Reinfeldt är en av de politiker som Brevik hyllar i sitt manifest, antar vi att statsministern nu känner att en stor sten plötsligt har fallit från sitt bröst, en ren och pur lättnad över att kunna dela både sin egen och sitt partis skuld för massmorden i Norge med SD.
Mossebacke Monarki
